Just a little rant...
For ten years did I take a medecine every autumn, winter and spring, without experiencing any side effects even once. Now my medicine is no longer made and I have to try a new one. One pill and I'm feeling dizzy and my eyes have a hard time focusing. I hope that it will go away after a few pills and that it isn't cause by low blood pressure!
This (and my old one) is mainly a medicine for high blood pressure, but I eat it for Rayunaud's and have a "good" blood preassure, just above what is too low.
I for sure won't be taking this pill in the morning before work, as the recomendation sais, as long as it makes me feel like this!
I tio år åt jag en medicin varje höst, vinter och vår, utan några bieffekter vid ett enda tillfälle. Nu tillverkas inte längre min medicin och jag måste testa en ny. En tablett och jag är yr och mina ögon har svårt att fokusera. Jag hoppas att det försvinner efter några tabletter och att det inte beror på långt blodtryck!
Den här (och min gamla) är huvudsakligen en medicin mot högt blodtryck, men jag äter den för Rayunauds och har ett "bra" blodtryck, precis över gränsen till för lågt.
Jag tänker definitivt inte ta tabletten på morgonen före jobbet, vilket är rekommenderat, så länge som jag mår så här!
Jag lever
Jag har fortfarande inlägg på gång, men de senaste dagarna har jag haft fullt upp och idag är inte den bästa dagen.
Jag vaknade med extra ont i ena handleden och efter jobbet så har smärtan spridit och växt till sig. Nu känns det ungefär som några dagar efter att jag bröt handlenden för många år sedan, bara det att det nu gör ont i båda handleder, med strålande värk upp i armarna som möts av den strålande nästan lika intensiva värken i axlar och skulderblad...
Som tur är så är jag snart klar med tvätten, så att jag kan fundera på snabbmat och sedan lägga mig på soffan. Förhoppningsvis så kan jag sova inatt och vakna med mindre värkt imorgon...
Zombie...
Äntligen är min käkledsinflammation borta! Då kanske jag kan sluta vara så otroligt trött och håret kanske kan börja växa i normal fart igen, då det har stått stilla dem senaste veckorna.
Idag är jag supertrött ändå, då jag inte sov bra inatt, men jag kan åtminstone gäspa utan att det gör ont.
Inlägg kommer när jag känner mig mindre som en zombie.
En uppdatering igen
Det har inte varit så mycket aktivitet från mig vare sig här eller på ifokus den senaste tiden.
Jag har fortfarande inflammerade käkleder. Det är lite bättre nu och jag kan få upp munnen lite mer, men det tar sin lilla tid att läka.
Jag har även upplevt vad jag tror är konstiga bieffekter utav inflammationen... B la flimmer för ögonen, extrem ljuskänslighet och självklart extrem trötthet. Så ärligt talat så har jag i princip inte gjort någonting produktivt förutom att jobba den senaste veckan.
Jag har blogginlägg planerade och håller på med tre artiklar till hår.ifokus och en till te.ifokus, men jag ska bara ha orken att få färdigt dem.
Jag har även två stycken syprojekt att påbörja och ett "hårexperiment" att uppdatera er om inom den närmaste framtiden.
Så håll tummarna för att inflammationen ger med sig snart så att jag får lite mer energi! Nästa helg ska jag dessutom till Stockholm så då vill jag verkligen inte må så här!
Suck
Jag har varit så glad att av alla mina dåliga leder så har käkarna klarat sig utan att krångla! Fram tills igår...
Nu har jag uppenbarligen en käkledsinflammation på båda sidorna!
Jag kan inte gapa fullt. Det gör så klart ont och är varmt och svullet. Om jag pratar en längre stund så börjar jag låta som en läspande treåring. Jag är enormt trött utav inflammationen och det gör ont att gäspa.
Jag bara hoppas att det går över snabbt!
Fredag
Anledningen till att det har varit tyst här igen, är dels för att jag har varit upptagen på annat håll och dels att min kropp är på dåligt humör. Efter "Stololyckan" så har jag ont i ryggen. Mer än vanligt alltså. Och när en kroppsdel krånglar så följer resten med... Ont i ryggen nu går både uppåt mot axlar och nacke och nedåt med att höften försöker subluxera och att knäna svullnar upp.
Detta kan även vara anledningen till att jag är extra trött. Igår så kände jag mig helt utslagen efter jobbet och gick till slut och lade mig strax efter nio för att gå upp åtta idag. Jag är fortfarande trött...
Efter jobbet idag så ska jag göra pizza. Det är lyx för mig! Så oavsett hur trött jag är och hur ont jag har ikväll så ska jag njuta utav fredagen! Man ska väl tröstäta när man har ont? Hehe.
I helgen så borde jag kunna få upp lite planerade inlägg, förutsatt att jag inte mår allt för dåligt.
Ha en bra helg allihopa!
Min kropp hatar mig lite extra just nu
Natten mellan julafton och juldagen så vaknade jag av att handleden hade hoppat ur led. I natt sov jag med min ortos och jag vaknade av att den hoppade ur led igen! Hur är det möjligt!? En ortos med metallskena och ändå så hoppar det ur led?
Jag vaknade lika mycket av smärtan som utav "smällen". Det är udda, för det brukar inte låta när just handleden hoppar annars...
Som tur är så har jag inget jobb den här veckan, så att jag kan låta handleden läka ihop igen.
Protein
Jag har lagt upp den här förut, men jag tyckte att den kunde vara passande nu när julbord och det eviga tjatandet snart är här igen...
Så i år byter vi ut bjällerklang mot denna!
Matförgiftad
Jag blev matförgiftad utav en banan igår. Visst låter det löjligt!? Tack och lov så mår jag bra idag.
Att vara introvert
Jag har numera insett att jag är en introvert person som enligt många är "osocial". När jag var yngre så trodde jag att jag bara var konstig, eftersom att det var vad folk sa.
Jag är fullt nöjd med att ofta inte träffa folk på en vecka (sambon räknas inte). Jag tycker inte om att gå på fester/event med för mycket folk. Det fanns en period i mitt liv när jag tänkte att jag borde lära mig att gilla sådant och vara mer social, för att andra verkar så lyckliga av det. Idag har jag helt kommit över dem tankarna. Jag är nöjd och lycklig med mitt liv som det är! Jag behöver inte 20, 30 eller 40 vänner. Visst, jag lär gärna länna nya vänner i framtiden, men jag är nöjd med att ändå ha en mindre vänskapskrets än dem flesta.
Jag uppskattar och behöver ha tid för mig själv. Jag tar gärna promenader ensam, men inte där det finns folk.
Idag har jag underbara vänner! De accepterar mig som den jag är. Om vi inte ses på en månad eller ett halvår så har ingenting förändrats nästa gång vi ses. Vi är fortfarande lika nära, eventuellt med lite mer att berätta och prata om sedan senaste gången vi sågs. Mina vänner ser inte mig som "kall" vilket många andra gör.
Bland personer jag inte känner eller har något behov av att lära känna så är jag gärna tyst. Jag utrycker ytterst lite känslor och mina leenden är inte äkta. Jag tycker inte alls om att behöva småprata om struntsaker och låstas vara artig. Jag är hellre tyst (jobbet är självklart en annan sak, min firma måste ju gå runt). Detta får många att känna sig obekväma med mig, men ärligt talat så är inte det mitt problem.
Jag umgås gärna med folk. Folk som jag tycker om och väljer att ha i mitt liv! Jag tycker om att kunna ventilera känslor för mina vänner, att kunna disskutera hårvård, att kunna ta en promenad tillsammans eller bara prata skit och flumma.
Många människor tror att jag är deprimerad för att jag är så "osocial". Det är jag inte.
Många tror att jag är deprimerad om jag sitter tyst. Det är jag inte. Antingen så trivs jag inte i sällskapet, eller så är jag trött och har ont och känner inte att jag har lust att prata. Ibland önskar jag att jag låg hemma i sängen och ibland är jag fullt nöjd med att bara sitt med och lyssna bland folk jag tycker om.
Det jag vill komma fram till är att jag är lycklig! Jag är nöjd med mitt liv och vill inte ha det på något annat sätt. Självklart så har jag dåliga dagar då jag är arg, trött och ledsen. Det har alla!
Om du känner någon som lever som mig, så anta inte att personen i fråga är deprimerad. Försök inte tvinga på den personen aktiviteter och människor som han/hon känner sig obekväm med. Prata med personen! Fråga och lyssna! Om du känner personen bra så borde du dessutom kunna avgöra huruvuida personen i fråga faktiskt är deprimerad eller bara har mindre sociala behov.
Vi är alla olika. Vi har alla olika behov. Försök inte tvinga på någon annan din egen livsstil, utan acceptera folk som de är och låt dem göra vad dem vill med sina liv.
Att inte uttrycka översvallande känslor betyder inte att vi har mindre känslor. Det innebär bara att vi uttrycker oss annorlunda och om du har svårt att föstå vad vi menar eller hur vi känner så är det bara att fråga!
Smärta
Den där vanliga dagliga smärtan är lätt att ignorera, men vissa dagar så är det en annorlunda smärta.
T ex när man är förkyld. Smärtan behöver inte vara så mycket värre än vanligt, utan bara annorlunda och då blir den svårare (inte omöjlig) att ignorera.
Det är som med ljud. T ex om du är uppvuxen i stan så kan du somna med ljudet av bilar utanför fönstret. Du är så van att du kan koppla bort det. Om du åker ut och sover på landet och fåglarna kvittrar utanför fönstret så blir det annorluna. Ljudet är inte högre, bara annorlunda och du har svårt att koppla bort det.
För mig var det tvärtom när jag flyttade hit. Jag var van vid lantliga ljud, men inte trafik. Nu kan jag koppla bort båda.
Samma sak är det med smärta. Den där mer ovana smärtan är svårare att koppla bort, trots att den egentligen inte är värre än den vanliga.
Bara för att påminna mig?
Eftersom att jag fick mer tid över än jag hade trott idag, så hade jag tänkt träna för att få in mina åtminsonne tre dagar med träning den här veckan. Bara för att påminna mig om att det inte är jag som bestämmer så tyckte min kropp att det var lägligt att slå till med extra smärta i både knän och ena handleden.
Så om min kropp ger mig tillåtelse och jag hinner så blir det träning imorgon, lördag och söndag istället... Idag blir det till att röra mig så lite som möjligt tills jag ska iväg på födelsedagskalas i eftermiddag/kväll.
Ändring: resten av lederna hakar på och gör mer och mer ont...
Söndag
Ska försöka få upp lite inlägg nästa vecka. Igår så var jag så trött att jag knappt orkade vända mig i soffan och hade så ont att jag knappt kunde röra mig. Idag är jag inte lika trött eller har lika ont, men fortfarande trött och har fått inse att mitt högra pekfinger är inflammerat igen... Hoppas på att må bättre snart igen.
Tills dess så hoppas jag att ni alla mår bättre än mig!
The spoon theory
Jag kommer att lägga ut en länk här. Den är till en ganska lång text på engelska, men den förklarar väldigt bra hur det är att leva med en kronisk sjukdom/värk. Så för er som är intresserade av att förstå hur min och andras i min situations vardag ser ut så rekomenderar jag er att läsa den.
För er som har läst den så kan jag säga att dagens skedförråd är halvstort. Jag orkar tvätta efter jobbet, men sedan så börjar snart skedarna ta slut för mig. Jag måste spara några tills kvällen så det blir nog ingen träning för mig idag. Lika bra det med tanke på att jag inte lyckas få min roterade höft på plats.
Sammanfattning av veckan + musik.
Den här veckan har jag varit undertempererad, trött, hängig och haft en riktigt jobbig ledvärk som hoppat fram och tillbaka mellan olika leder. För tillfället så är det bara ena handleden som gör extra ont... Därför så har jag inte orkat engagera mig i bloggen. Imorgon kommer jag att vara borta hemifrån hela dagen. Så tills vidare så kan ni lyssna på lite musik.
Metalband med bra kvinnliga sånger finns det många av, men inte lika många som klarar av den här typen av sång.
Det där med att vi alla ska vara likadana...
Onsdagen och torsdagen tillbringades med att ta in hö. Alltså promenera på en åker, lyfta och kasta höbalar medan man klättrar och balanserar på hö i en hökärra och i ett stall. Därför har min kropp idag svårt att ta sig upp i normaltemperatur idag.
Min normaltemperatur är 36,2. Dagens temperatur är 35,7. Förhoppningsvis så lyckas min kropp ta sig upp till åtminstonne 36 grader íkväll så att jag kan träna.
Det för oss till ämnet att vi alla ska vara likadana enligt läkarna. När man tränar så ska man gå upp i temperatur!
Jag går ner i temperatur vid fysisk ansträning. Så har det varit i åmnistonne tio år då jag började fundera över varför jag alltid frös efter långpromenader med hunden. Jag började då att tempa mig då och då efter ansträning och har fortsatt att göra det i dessa tio år. Resultatet? Jag går ner i kroppstemperatur vid fysisk ansträning. Sist jag kollade så gick jag ner till 35,5 grader under ett träningspass.
Om man känner på min hud efter ca fem minuters träning så är den helt iskall.
Jag är ofta undertemperad på mornarna också i några timmar. Då fryser jag inte utan känner det som att jag ska svettas ihjäl vid minsta ansträning. Idag är en sådan dag. Efter en extra fysiskt krävande ansträning så är jag ofta som idag undertemperad även dagen efter.
Jag vet inte vad detta beror på. Enligt läkarna så är det ju omöjligt. Det verkar däremot ligga i släkten då min mor inte bara går ner mer i temperatur vid ansträning än mig, utan även blir helt utslagen.
Så jag måste väl helt enkelt komma från en annan planet?
Dagens frisyr. 09/06-16
Jag har fortfarande feber och ont, men måste släpa mig till jobbet idag. 12.00-15.00.
Dagens frisyr för jobbet. Jag brukar göra den här uppsättningen som standard inför en jobbdag men inte med flätat hår så ofta. Kände att det var dags för lite variation idag. Man behöver inga snoddar, bara en hårpinne för den här uppsättningen.
Jag gillar för övrigt hur mycket större mina knutar börjar bli!
Frisyrer från antiken.
Eftersom att jag fortfarande har ont, är trött och har feberkänningar som inte blev bättre av att jag har jobbat några timmar idag, så tillbringas större delen av den här dagen framför datorn istället för att städa bilen. Det får jag helt enkelt göra i helgen istället.
Det jag roar mig med är att titta på instruktioner på frisyrer från antiken av Janet Stephens. Kolla in hennes youtubekanal om du tycker att det låter intressant! Hon visar både hur de görs, lite historia om dem och förklarar vilka verktyg man använde på den tiden.
Min kropp hatar mig.
I förrgår så subluxerade mitt dåliga skulderblad. Så här illa har det inte varit på länge, två dagar senare känns ledbanden som om det skulle ha varit en riktig luxation. I normala fall så brukar det vara nästan läkt efter två dagar. En stund efter skulderbladet så subluxerade jag även vänster knä när jag böjde mig ner. Imorse så vaknade jag med vad som känns som att en sena har suttit sig fel i högerfoten, då jag inte hittar något ben som sitter fel... Självklart så lyckas jag inte fixa det.
Detta har lett till att jag är väldigt trött och har lite feber, vilket gör att jag sover dåligt. Så det blir som en ond cirkel.
Ibland ska verkligen allt krångla på en gång! Jag som har kommit igång med att träna seriöst i en månad måste nu vänta innan jag kan fortsätta träna! Vi får väl se hur lång tid det tar innan jag är tillräckligt läkt den här gången och jag hoppas att ingenting mer ska krångla...
Slut på klagomål för idag.
Inte så kräsen längre...
Det har nu gått tre år sedan jag slutade äta socker och vete. Idag är "godsaker" och bröd en lyx. Det finns inte mycket gott som jag kan köpa i affären. I princip ingenting alls. Sådant som jag inte hade ätit för några år sedan njuter jag av idag. Just nu sitter jag och njuter av en snabblagad kladdkaka som jag inte hade tyckt om för tre år sedan och en kopp kaffe.
