DIY. En förvaringspåse för kläder utan fickor
Detta tycker jag är praktiskt när jag har kjol eller klänning utan fickor, men vill ha med mig min mobil eller annat.
Förkunskaper som krävs:
- Sicksacksöm
- Raksöm
Material och verktyg som krävs:
- Valfritt tyg
- Tråd
- Sax
- Sprätt om du syr fel
- Symaskin
- Tråd
- Säkerhetsnål
- Måttband om du inte har ett bra ögonmått
Välj det tyg du föredrar, men tänk på att det ska hålla för det du väljer att ha i det.
Välj hur stor påse du vill ha. Jag gjorde en som rymmer min mobil eller mp3. Tänk på att den kommer att bli lite mindre än hälften av den storlek du klipper ut, då den ska vikas dubbel och så försvinner en liten bit när man syr ihop den.
Sicksacka överkanten och övre delen på sidorna.
Vi tyget och sy en raksöm, så att du får en kanal att trä ett snöre igenom.
Vänd påsen ut och in.
Sicksacka ihop kanterna, men inte där kanalen är.
Sy en raksöm i botten och kanten. Sluta där kanalen börjar. Du vill inte sy igen den.
Vänd påsen åt rätt håll.
Sedan behöver du ett snöre och en säkerhetsnål. Tänk på att välja ett snöre som håller. Själv har jag valt ett starkt satinband. Om du tar satinband så behöver du bränna kanterna så att det inte repar upp sig.
Använd säkerhetsnålen för att trä snöret igenom kanalen.
Nu har du en färdig påse!
För att enklast kunna flytta din påse mellan olika skärp eller vart du väljer att ha den, så gör en/flera knutar och försäkra dig om att den håller.
Trä snöret tunt eller igenom skärpet.
Trä påsen igenom snöret.
Dra åt. Nu kan du enkelt ta loss din påse när du vill.
Om du vill så kan du självklart smycka eller brodera din påse.
The Last of the Giants
För er som tittar på Game Of Thrones så borde den här låten redan vara bekant i en eller annan version. För er som inte gör det så är det en bra låt.
Ny kjol
Nu har jag äntligen fått klart ett syprojekt!
Är faktiskt väldigt nöjd med den. Den blev (om jag får säga det själv) väldigt snygg. Den är väldigt bekväm och sval också. Perfekt om jag vill ha långkjol på sommaren.
Bakifrån.
Närbild. Där ser ni även min mobil/mp3-påse. Om jag hittar ett ankhkors i samma storlek som korset så kommer jag antagligen att byta ut det.
...
...
Egentligen var det här ett projekt jag påbörjade för flera år sedan som blev liggande. När jag plockade fram det igen så blev det en annan design med inspiration av det gamla projektet.
Kjol utan fickor?
För ett tag sedan så sydde jag en mobilpåse att ha på ett skärp till den klänning jag då sydde. Inte förrän idag har jag insett hur praktiskt den faktiskt är.
De flesta kjolar har inga fickor och jag tycker om att använda kjol. Ska jag ut så måste jag släpa med en tröja/jacka med fickor eller en väska för att kunna få med nycklar, mobil mp3 O.S.V. Idag så kom jag på att min mobilpåse fungerar utmärkt att stoppa mp3:n i medan jag lyssnar på musik när jag springer runt för att leta dragkedjor m.m när jag syr. Den passar utmärkt till flera av mina kjolar och jag kan därför i fortsättningen gå ut utan att behöva släpa med mig mer saker än nödvändigt!
Bakverk
Socker, gluten och laktosfria kakor blev det också när jag bakade. Blev inte alltför imponerad av det receptet. Var tvungen att ha i mer ägg och smör än vad som stod och de blev inte supergoda. Duger att ha till en kopp kaffe, men kommer nog inte att göra om dem, om jag inte modifierar receptet mer.
Flera personer med olika intoleranser, så jag skrev lappar som jag sedan hade med de färdiga tårtorna. Den socker, gluten och laktosfria botten blev lite för hård när jag följde receptet, så nästa gång får den vara inne en kortare stund i ugnen. Men den smakade bra och bären inuti mjukade upp den tillräckligt.
Socker, gluten och laktosfri. Enligt mig och mamma så blev den väldigt god, men så är vi ju inte så kräsna heller. Men med tanke på att även de andra åt mycket av den så måste den ju ha varit omtyckt. Jag har lite kvar som jag kan äta idag. Hehe.
Den laktos och nötfria tårtan. Själv kunde jag ju inte smaka på den, men enligt dem som åt så var den god.
Bakdag
Den här veckan har gått otroligt långsamt. Samtidigt har jag varit otroligt trött, så jag har inte orkat göra mycket.
Idag ska det bakas tårtbottnar. Ska ge mig på att göra en socker, gluten och laktosfri tårta som jag och mamma kan äta. Det har gått två år sedan jag senast åt en tårta så det ska bli gott!
Om jag kommer ihåg så ska jag fota tårtorna innan de äts upp imorgon och så ska jag tala om ifall specialtårtan blev lyckad.
Äntligen har jag fått tummen ur a****et
Långt efter att jag inte längre har egen häst så har jag nu äntligen lagt ut en annons på alla hästgrejer! Sadlar och påsar med saker har tagit upp plats här i över ett år nu... Nu hoppas jag bara på att bli av med så mycket som möjligt! Min gamla bil hoppas jag också på att få såld snart. Efter det så borde jag börja sälja av alla böcker och manga som jag har dubletter av här hemma... Haha vi kan ju låtsas att jag blir rik av att göra mig av med massa gamla saker. En lycklig sambo borde jag i alla fall få om han slipper sadlar i sovrummet.
Någonting intressantare har jag desvärre inte att skriva om idag.
Helgerna går aldelles för fort
Så var det redan söndag igen. Jag har precis tvättat håret för första gången på 16 dagar och nu tar det timmar innan det torkar... Jag lyssnar på lite musik och funderar på att äta någonting gott i väntan på att håret ska bli lite mindre dygnsurt.
Håruppsättning med kam
Förra gången jag visade hur jag satte upp håret med en kam så var det många som inte förstod hur jag gjorde. Så här kommer en lite bättre video, om ni förstår engelska och framförallt min engelska. Haha ja mina videor är lite småflummiga.
Instruktion för dagens frisyr
Haha, ja då har jag gjort en youtube video där jag pratar för första gången. Varken den eller min engelska är perfekt. Men men... Jag pratar engelska för att fler ska förstå än om jag hade gjort den på svenska.
Min kamera är inte gjord för att filma håruppsättningar. Hehe.
Så var det äntligen fredag igen!
Idag har jag slutat tidigt. Väldigt skönt! Jag är nu hemma för att få någonting i magen och få lite energi från en kopp kaffe. Sedan ska jag ner på stan för att b la köpa linsvätska och allergimedicin. Dessvärre så har jag ju gått och blivit pollenallergiker...
Gör som jag och fira fredagen med lite Delain!
Den osynliga värk jag lever med. (Långt inlägg)
Under perioder så är det väldigt dåligt med liv här. Det beror dels på oinspiration, att det händer mycket omkring mig och p.g.a smärta. Jag gnäller lite ibland här om att jag har ont, men sanningen är att jag har ont 365 dagar om året. Så har hela mitt liv sett ut och så kommer det alltid att se ut. Vissa dagar är bättre och andra sämre.
Även om jag tycker att detta är fullt normalt så kan tydligen de flesta "normala" människorna inte göra så här. Jag har nämligen överrörliga leder. Många har det utan att lida av det och andra som jag får problem utav det. Mina problem är b la:
- Att saker hoppar ur led. Jag kan t ex vakna på nätterna av att jag måste sätta handleden på plats igen.
- Smärta dygnet runt.
- Att kroppsdelar fastnar. T ex så kan knäna fastna så att jag antingen måste knäcka upp dem med mer eller mindre våld eller att de fastnar för att lostna så hastigt att jag nästan ramlar.
- Spontana svullnader och värk. Ibland svullnar t ex knäna upp och gör ont utan anledning.
- Jag kan inte springa då mina fötter/knän/höfter kan hoppa ur led eller så kan fotlederna bara vika sig så att jag trillar omkull om jag inte hinner återfå balansen och hoppa på ett ben. Ibland kan jag springa en halv kilometer utan att någonting händer och ibland händer det efter fem meter. Om jag ignorerar detta och försöker träna jogging så är mina leder efter några dagar i så dåligt skick att jag knappt kan gå. Vid några tillfällen så har jag utan att jag överdriver fått hoppa på ett ben eller krypa för att över huvud taget kunna ta mig fram.
Trots att jag inte stretchar så har jag inga problem att göra detta. Ingen på min mors sida har problem med detta. Min mor på 50+ gör detta utan anstränigning.
Jag har ingen diagnos på min överrörlighet då just den diagnos jag vill ha är väldigt svår att få. De flesta läkare vet ingenting om den sjukdomen och gör de det så vill de inte ta folk med den. Jag, precis som flera andra i min familj har fått höra att "vi är psykiskt sjuka" "tränar inte tillräckligt" "inbillar oss" o.s.v. Min moster var till vårdcentralen med min lillkusin då hon ofta klagar över ledvärk. Moster berättade då för läkaren att hennes systerdotter också har ledvärk. Läkaren ifrågasatte då om moster verkligen var säker på att mamma inte hade adopterat min syster (det var min syster moster syftade på då) istället för att intressera sig för att det finns i familjen.
Jag vill ha en diagnos, men orkar inte kämpa för det just nu. Ni som inte förstår detta har aldrig blivit totalt överkörda av flera läkare som försökt skicka dig till psykolig och förklarat att hela din familj är psykiskt sjuk. Ni har inte en familjemedlem som blivit skickad till flera psykologer som friskförklarat denne psykiskt och läkarna fortfarande hävdar psykisk sjukdom. Ni har inte sjukjournaler där det står att ni är psykiskt sjuka.
Många kvinnor har överrörliga armbågar och knän som jag, men som sagt så har inte alla problem.
Jag vill ha en diagnos på mitt problem. Inte för att bli botad, det är nämligen obotligt. Jag vill ha en diagnos för att kunna få rätt sjukgymnastik, utprovade ortroser och vid behov smärtstillande. Och för att många inte tar en på allvar då de helt enkelt inte tror på mig. Det är nämligen en osynlig sjukdom. Visst folk kan se hur mina leder se ut och sambon har mer än än gång sett t ex mitt skulderblad ur led, men ingen kan se hur ont jag har.
Att kunna böja bara den översta leden är inte "normalt". Jag kan göra det med alla fingrar och ofta fastnar dem i det läget när jag försöker börja fingrarna. Då får jag lossa dem. De flesta på min mors sida kan göra så.
Tydligen kan inte alla göra det här heller. Vet inte om det stämmer då jag tycker att det ser ganska normalt ut.
En bra dag så fastnar bara det dålig knät lite och jag har bara ont lite här och där. En dålig dag så ligger jag i soffan med ispåsar i ett försök att få de onda kroppsdelarna att domna bort. Bara att andas gör ont. Ska jag träffa folk så ställer jag in då. Ska jag jobba så tejpar jag kroppsdelarna som krånglar eller drar på ortroser och trots att jag knappt kan gå, utan hellre vill lägga mig ner och gråta så kämpar jag på. Folk ifrågasätter då hur ont jag verkligen kan ha. Men om man lever med smärta dygnet runt så får man en enormt hög smärtröskel och dessutom så kan man inte sjukskriva sig så fort någonting hoppar ur led, när det händer varje månad. När jag väl kommer hem så har jag så ont att min sambo får passa upp på mig t ex genom att hämta vatten eller värma vetekudden då jag har för ont för att röra mig.
Stretchar aldrig armarna på det här sättet. Kan sträcka längre än på bilden men ville inte riskera att få ont. Gör jag så med höger arm upp istället så hoppar skulderbladet ur led. Händer om jag sträcker på mig också. Kroppsdelarna kan hoppa mer eller mindre ur led på mig. Jag har förstått av sambon att skulderbladet inte ser helt mysigt ut när det händer. Det gör ont, men inte lika ont som de första 500-1000 gångerna. Ungefär så många gånger har det hänt sedan skuderbladet började krångla när jag var 18.
När jag säger mer eller mindre ur led så kan det vara att det tydligt syns att någonting sitter helt åt skogen eller att höften bara ha vridit sig utan att ledytorna har släppt varandra helt. Eller så kan t ex knäskålen hoppa i och ur led i samma rörelse. Vissa saker gör så ont att jag inte kan gå och andra gör otroligt ont, men jag biter bara ihop och fortsätter. En del saker som handlederna är lätta att få på plats igen, medan t ex skulderbladet kan vara ur led i timmar innan jag får det på plats eller det hoppar tillbaka av sig själv.
Så här ser min rygg ut när jag står normalt. Har lärt mig att svanka mindre trots att detta är normalt för mig. Får nämligen ont i ryggen av det. Glömmer fortfarande ofta bort mig och står/sitter så när jag är trött.
Det är jobbigt alltid tänka på hur du har rygg och knän. Jag blev "förbjuden" av min gamla sjukgymnast att stå rak i knäna (det vill säga överrörligt åt fel håll) då det sliter på lederna. Tänk själv hur svårt det är att ständigt försöka stå med böjda ben!
Tejp är min bästa vän när jag måste tvinga mig till jobbet med extrem ledvärk. Kan vara p.g.a att handen hoppat ur led, stukade fötter eller spontan svullnad i knäna. Det tar inte bort smärtan men avlastar lederna och hjälper till att hålla dem på plats.
När jag ska göra någonting tungt eller har extrem värk i handleder så använder jag dessa ortoser. De gör så att jag inte kan röra handlederna särskillt mycket och ger stöd.
Jag köpte dem främst för metallskenan som begränsar rörligheten rejält.
Enligt en del så har jag för ont för att vara överrörlig och enligt andra för lite. Hur kan folk som inte lever i min kropp döma detta? Det gör ont att få knät ur led även om du är överrörlig! Allt gör inte lika ont som för en "normal" människa, men likväl så gör det ont. Även jag har ont så gör jag saker. Bara för att man har ont så betyder det inte att man kan tillbringa livet i sängen. En del saker fungerar att göra, en del saker går bra ibland och ibland inte och ibland biter man ihop och gör saker ändå. T ex rida fast knäna värker, bara för att man vill. Ibland går man på stan fast det gör ont att gå, bara för att distrahera tankarna och komma ut. Dessutom så krånglar lederna lika mycket om jag rör mig för lite som om jag rör mig för mycket.
Jag har även problem med magen p.g.a olika födoämnesöverkänsligheter/intoleranser. Det är vanligt när man är överrörlig och även det finns i släkten. Raynauds har jag till och med dagnos på sedan jag var 16 http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=565
När jag var yngre så trodde jag att konstant smärta var normalt. Jag visste inte att jag var överrörlig utan tyckte bara att alla andra var stela. Jag förstod inte att fötterna hoppade ur led när de knakade och vek sig. Jag visste att jag var tvungen att knäcka till dem igen för att kunna gå, men tittade och kände aldrig på dem så att jag förstod att de var ur led. När jag jämt stukade fötterna så gnällde alla på att jag var klantig och så trodde jag att det var. Idag vet jag att jag inte var klantigare än andra, utan bara hade sämre leder. Jag klagade också över växtvärk som egentligen inte var växtvärk. Jag ville ofta inte leka samma saker som andra barn då det gjorde för ont. Folk sa då att jag var feg och känslig, men jag hade bara för ont.
Nyligen så bad min mor mig om ursäkt och var uppriktigt ledsen. När jag var liten så kallade hon mig ibland lat, klantig och gnällig för att hon inte förstod. Idag har hon förstått vilka problem jag hade redan då och insett att det var likadant när hon var barn. Folk klagade på henne trots att hon inte kunde rå för sin smärta eller sina stukade leder.
Anledningen bakom det här inlägget är att jag vill att folk ska veta att jag faktiskt har ont även om jag försöker att inte nämna det för ofta och tona ned det. Jag vill förklara en del av det jag lider och informera om att man kan vara sjuk utan att det syns och utan diagnos. Att man kan leva trots värk! Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig utan förstå varför jag gnäller och ibland inte kan göra samma saker som andra.
Nästan ny hårpinne
Här är den senaste hårpinnen jag har gjort.
Den är färgad med kaffe för att bli mörkare.
Träslaget är amerikansk valnöt. Ett mycket hårt och ganska svårtäljt träslag. Den är gjord av en utav sambons trasiga trumpinnar.
S&D
Har skrivit om det tidigare, men tänkte nu skriva om S&D i ett eget inlägg.
S&D står för search and destroy (sök/leta och förstör). Det går ut på att man går igenom håret för att hitta skadade hårtoppar och klippa bort dem en och en. Det kan låta omständigt, men en liten stund varje vecka eller en längre stund då och då gör skillnad för håret. Dessutom så tar toppning bara bort de skadade hårtopparna längst ner medan du med S&D får bort de som sitter högre upp.
Så här ser en kluven hårtopp ut. Man klipper ca en centimeter ovanför skadan för att säkert få bort all skada.
Så här kan man göra för att hittade skadade hårtopparna. Andra tvinnar eller flätar håret, men det här är den metod jag själv föredrar.
Det är inte bara kluvna toppar som är skadade, utan man kan även hitta "vita pluppar" på hårstråt. Då är hårstråt halvt av. Genom att trycka på hårstråt så att det böjs så kan man se att det inte böjer sig i en våg utan som en fyrkant. Då är det skadat och ska bort.
Vanliga frågor om S&D:
- Kommer inte håret att bli tunnt och ojämt? Svar: Nej håret kommer inte att bli märkvärt tunnt eller ojämt på ett bra tag. Tvärt om! Om du låter en skadad hårtopp vara så kommer den att krypa uppåt och gå av högt uppe. Dessutom så har man redan hårstrån i olika längder då man varje dag tappar 100-200 hårstrån och lika många växer ut. Om du helt slutar toppa håret och bara använder dig av S&D så kommer du till slut att få så kallade "fairytale ends" https://www.google.se/search?q=fairytale+ends&biw=1920&bih=947&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=5ztPVcj9DcqcsAG2kYCoBg&ved=0CAYQ_AUoAQ
Vill man inte fairytale ends så är det bara att toppa håret som vanligt någon/några gånger om året. Själv gör jag det ca två gånger om året.
- Hur ska man orka leta kluvna hårtoppar? Svar: Det verkar jobbigt men jag vill själv påstå att det är beroendeframkallande. En del ser det som terapi. Vissa lyssnar samtidigt på en ljudbok. Själv tycker jag att det är bra när man halvtittar på TV eller så brukar jag sitta utomhus och lyssna på musik.
- Jag hittar inga skadade toppar! Varför? Svar: För att hitta dem skadade topparna så behövs bra ljus och en bra bakgrund. Det absolut bästa är solljus och en svart bakgrund då de skadade topparna brukar vara vita. Jag brukar på sommaren sitta ute i solen, helst med någonting lite mörkare som bakgrund. Är det ordentligt solsken så kan man klara sig utan en bra bakgrund. Inne framför t ex TV:n så brukar jag ha en stark lampa tänd brevid mig och ha ett par svarta byxor eller en svart kudde som bakgrund.
- Hur ska jag kunna gå igenom hela håret? Svar: Antingen tar man och går igenom en bit åt gången genom att börja t ex framifrån och sedan lägga över den klara slingan på andra sidan eller sätta upp den. Gör man så här så ska man ha god tid på sig för S&D. Eller så kan man göra som jag oftast gör. Jag går inte igenom allt hår på en gång utan känner försiktigt igenom håret och när jag hittar en slinga som känns torr/sliten/trasslig så kollar jag igenom den slingan och sedan letar jag efter en ny. Eller så kan man bara välja ut några slingor på måfå. Vet du t ex att ditt hår slits mest framtill så kan du lägga mest tid just där.
En annan viktig sak när man kör S&D är att ha en vass sax. En slö sax tuggar av håret och resulterar bara i nya skador. Tidigare har jag använt en vass köksax som jag har vässat regelbundet. Nu har jag en vass frisörsax.
Tänk på att att vässa upp din hårsax ordentligt och att BARA använda den till håret! Att klippa t ex papper med en sax är rena döden för den. Papper är bland det bästa för att göra en sax slö.
Test2 efter designändringar
Tidigare har större youtubvideor hamnar utanför rutan och sett konstiga ut. Nu borde det se bra ut. Så njut av The 69 Eyes medan jag åker till Stockholm för att shoppa.
Designändringar
Som ni antagligen ser så ser bloggen lite annorluna ut nu. B la så är den numera centrerad istället för att ligga till vänster och "inläggsrutan" är bredare för att jag ska kunna ladda upp större bilder och för att youtubevideor ska passa in. Bilderna i gamla inlägg är anpassade för den gamla designen så därför ser dem lite små ut nu.
På min datorskärm ser allt bra ut. Säg till om någonting ser konstigt ut för er så att jag kan fixa det!
Själv har jag ingen smartphone så jag har ingen aning om hur det ser ut för er som använder mobilen.
En äldre nyredigerad bild på mig för att visa den nya bildstorleken.
Majnaglar
Idag har jag målat naglarna för första gången på länge. Jag hade för tjock pensel och designen blev till efter hand, så det blev inte dem snyggaste naglarna, men de får duga.
Vänster hand och min mobil.
Vänster tumme.
Höger hand.
Höger tumme.
