Tre år senare... Varning för bilder på sår och ärr.

Nu har det gått tre år sedan jag blev opererad. Fem år sedan jag skadade armen. Här är inlägget jag skrev efter olyckan för fem år sedan http://tatsu.blogg.se/2009/july/akuten-igen.html#comment Då trodde jag att allt skulle vara bra när gipset kom bort. Inte visste jag att det var början på en flera års lång mardrömsresa. Det roligaste måste vara att jag efter att ha fått bort gipset hoppades slippa operation http://tatsu.blogg.se/2009/august/darkness-of-hell.html#comment Ett år senare bad jag om att få bli opererad och efter ett halvår fick jag en första operation och efter ytterligare ett halvår den operation som fixade mig.
 
Dessa två småsår fick jag efter min första operation som var en titthålsoperation. Väljer att inte visa det tredje såret då det spruckit upp och såg ytterst otrevligt ut. Blödde för övrigt enormt under och efter den operationen, men väljer för eran skull att inte visa bilderna på allt blod som blev efteråt.
 
Så här mysig såg min arm ut efter att jag fått bort gipset sex veckor efter min andra operation. Har inga bilder på knät.
 
Efter att ha haft ont 24 timmar om dygnet i över två år så slutade min arm att göra ont tre dagar efter operationen. När jag fick bort gipset så var ju armen såklart orörlig och det gjorde ont att träna upp den igen, men det var inte samma smärta. Det tog mig ca ett halvår innan jag kunde använda armen "normalt" igen och lika lång tid innan mitt knä läkte ihop igen på insidan. Det tog mig över ett år att arbeta upp musklerna i arm och ben igen. Det tog över ett år innan jag kunde sluta tänka på att armen kunde slitas sönder igen av vissa rörelser.
 
Så här ser ett av ärren ut efter min titthålsoperation jag gjorde för ca tre och ett halvt år sedan.
 
Så här ser ärret på armen ut tre år efter operationen. Stygnet de missade att ta bort syns bara på nära håll om man tänker på att leta efter det. (Syns inte på bilden) Ärret har bleknat rejält och trots att det inte är snyggt så trivs jag med det. Har själv inget emot ärr eller tycker att mitt är fult. Det är lika mycket en del av mig som min tatuering. Det berättar om en tuff period i mitt liv som jag övervann.
 
Det viktigaste av allt är att min armbåge inte längre gör och och jag kan använda armen normalt. Över skruvarna har det bildats brosk. Det stör mig inte. Man kan känna det med fingret när man trycker på skruvarna.
 
Armen gör inte ont men den känns annorlunda än den högra. Det är inget som stör och jag märker det bara när jag tänker på det. Jag kan inte förklara vad som känns annorlunda när jag spänner armen för jag vet inte själv vad det är. Det är inte inbilldning heller. Det känns annorluna helt enkelt.
 
Så här ser ärret på knät ut. Sambon säger att det ser ut som en larv eller en fossil. Säger samma sak om det här ärret som det på armbågen.
 
Knät gör inte heller ont utav operationen längre. Visst gör knät ofta ont, fastnar och hoppar ibland ur led, men det har ingeting med operationen att göra. Det är bara så min överrörliga kropp är. Dessutom så krånglar det betydligt mindre än det högra knät.
 
Tre år efter min operation så är jag otroligt tacksam mot den läkare som lyckades fixa min arm! Tack vare honom kan jag nu leva mitt liv och arbeta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0