Sayonara

De senaste elva åren av mitt liv har spenderats med hästar. Jag har jobbat med dem, min fritid har varit dem. Nu är det slut. Varken min far eller jag har längre den tid, dem pengar eller den hälsa som krävs. Jag kan inte gärna åka till stallet klockan fyra på morgonen för att fodra min häst och inte har jag dem pengar som krävs för att betala någon annan för att göra det. Min far blir inte yngre och med en kropp som pajar allt mer för varje dag så fungerar det inte längre att utöver det vanliga jobbet ha ett sju dagars arbete i stallet. För det blir det så länge det står en enda häst där. Så nu ska två hästar (tre om de vågar ta emot Alex) åka till en tränare. Två stycken har blivit erbjudna till ett par där vi vet att de skulle få det bra. De ska tänka på saken och vi hoppas att dem vill ha dem. Om inte så blir det avlivning... Vencer, Venganza och Vevina åker troligen till avlivning på torsdag...
 
För en vecka sedan planerade jag vad jag skulle göra med Vencer när han nu äntligen var smärtfri. Om en vecka finns han inte längre...
 
Nej jag tänker inte i framtiden börja med hästar igen. Det är slut. Den delen av mitt liv är över nu. Utan min speciella häst vill jag inte hålla på med hästar igen.
 
Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv nu. Jag är rejält nere och kommer att vara det ett bra tag framöver. Så förvänta er dåligt med uppdateringar här under en tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0