En läkare totalt utan kompetens!
Efter att ha varit sjuk i över en vecka igen, så ringde jag till vårdcentralen och fick en tid två timmar senare. Så här gick det besöket...
Jag försöker förklara för läkaren att jag har en normaltemperatur på 36,2 grader och har haft 37 graders feber i en vecka + större delen av det senaste halvåret. Efter att länge ha försökt förklara detta för läkaren som varken kunde prata eller förstå svenska särskillt bra, så säger hon "37 grader är inte feber". "
Men jag har ju en normaltemperatur på 36,2! Inte 37 grader. Jag blir skitdålig! Ingen på min mors sida får mer än 37 graders feber någonsin!" Då svarar läkare nedlåtande att de aldrig har varit sjuka. Ursäkta mig, men vem går ett liv utan att vara sjuk? Försökte förklara, men hon var bara dryg och nedlåtande. Hon frågade hur jag känner mig vid 37 grader.
"Som man gör när man har feber. Växlar mellan att svetta och frysa. Trött, orkeslös och kan inte göra någonting." Av detta kom hon fram till att man behövde ta reda på varför jag svettades. För sjuk var jag ju inte.
Efter det frågade hon om någon i min familj har någon psykisk sjukdom!? Är dina föräldrar och syskon sjuka eller har de någon psykisk sjukdom.
Jag blev i alla fall skickad till labbet för att ta prover. För att ta reda på varför jag svettas trots att jag är "frisk".
Det sista hon sa var "om du har ont kan du ta alvedon och ipren."
"Det hjälper inte."
"Det hjälper inte? Jaha" Sedan gick hon
Urinprov och tre blod med rör tog dem. Så någonting bör dem ju testa. Hoppas att det visar någonting så att jag kan få hjälp.
Nu undrar jag hur läkarna tänker. En person med 37 grader har feber när temperaturen höjts en grad, men någon med lägre temperatur har inte feber när dem ligger en grad över sin temperatur!? Till och med jag som inte är läkare ser att det påståendet inte håller.
För övrigt så håller jag fast vid det jag levt efter förut. Jag uppsöker inte läkare annat än när jag rullas in på akuten. Men jag kan ju heller inte jobba i det här tillståndet... Så vad gör man när man inte får hjälp, utan möts av en överlägsen, dryg och nedlåtande läkare?
Jag försöker förklara för läkaren att jag har en normaltemperatur på 36,2 grader och har haft 37 graders feber i en vecka + större delen av det senaste halvåret. Efter att länge ha försökt förklara detta för läkaren som varken kunde prata eller förstå svenska särskillt bra, så säger hon "37 grader är inte feber". "
Men jag har ju en normaltemperatur på 36,2! Inte 37 grader. Jag blir skitdålig! Ingen på min mors sida får mer än 37 graders feber någonsin!" Då svarar läkare nedlåtande att de aldrig har varit sjuka. Ursäkta mig, men vem går ett liv utan att vara sjuk? Försökte förklara, men hon var bara dryg och nedlåtande. Hon frågade hur jag känner mig vid 37 grader.
"Som man gör när man har feber. Växlar mellan att svetta och frysa. Trött, orkeslös och kan inte göra någonting." Av detta kom hon fram till att man behövde ta reda på varför jag svettades. För sjuk var jag ju inte.
Efter det frågade hon om någon i min familj har någon psykisk sjukdom!? Är dina föräldrar och syskon sjuka eller har de någon psykisk sjukdom.
Jag blev i alla fall skickad till labbet för att ta prover. För att ta reda på varför jag svettas trots att jag är "frisk".
Det sista hon sa var "om du har ont kan du ta alvedon och ipren."
"Det hjälper inte."
"Det hjälper inte? Jaha" Sedan gick hon
Urinprov och tre blod med rör tog dem. Så någonting bör dem ju testa. Hoppas att det visar någonting så att jag kan få hjälp.
Nu undrar jag hur läkarna tänker. En person med 37 grader har feber när temperaturen höjts en grad, men någon med lägre temperatur har inte feber när dem ligger en grad över sin temperatur!? Till och med jag som inte är läkare ser att det påståendet inte håller.
För övrigt så håller jag fast vid det jag levt efter förut. Jag uppsöker inte läkare annat än när jag rullas in på akuten. Men jag kan ju heller inte jobba i det här tillståndet... Så vad gör man när man inte får hjälp, utan möts av en överlägsen, dryg och nedlåtande läkare?
Kommentarer
Trackback
