Now and then

Igår var jag hemma för att tvätta en sväng och fick ett infall att bläddra igenom några av de böcker om hästar som jag fick för två år sedan. Jag visste att några var från sjuttio-talet, men jag blev förvånad när jag upptäckte att den äldsta var från 1923. Jag gillar gamla böcker och har absolut inte mer problem med äldre svenska än modern. Tycker dessutom att det är intressant att läsa om hästhållningen förr och det är alltid kul att se hur det har utvecklats och en del saker försämrats, även om det i det stora hela har gått framåt. Har tidigare läst om medeltida, 1600-2000 talets hästhållning, men aldrig läst en bok från den tiden, så det är väldigt intressant.



Som tur är så har vi blivit klokare sedan boken skrevs och till skillnad från vad som står där så är det inte längre en "manssport/hobby". Här kommer några saker som jag tycker är underhållande att läsa då det inte stämmer allt för väl... Jag har inte skrivit av direkt ur boken utan sammanfattat några saker till kortare och lättare meningar.

*Ett rakt bett är ett snällt bett.
*En svart häst bör inte väljas om man inte fastnat helt för den, då dessa förknippas med sorg och begravningar. Ska man ändå ha en svart häst så måste man försäkra sig om att den är helsvart.
*En skimmel är svårsåld och skitar ner ryttarens klädsel. Den är inte heller diskret, då alla ibland hamnar i pinsamma situtioner där man vill smita förbi obemärkt.
*Bockbenthet inte alltid ett tecken på svaghet utan dessa är ofta starka och lämpar sig för hoppning.
*En illustration på en bra sits visar en stosits,
*Man ska inte krångla med lätt eller djup sits då detta är överskattat och inte alls hjälper hästen utan endast hålla sig till en sits, såvida man inte hoppar, då man ska ha HELA foten i stigbygeln...



Hehe ja lite smått underhållande läsning är det allt, men jag måste säga att en bit av uppsittningen var bättre då. Man använde vikten mycket bättre och lade den inte helt i stigbygels så att saden åkte åt skogen som man ofta får lära sig idag. Dessutom så lades större vikt på en lydig häst som stod still vid uppsittning, samt att ryttaren kunde göra en korrekt uppsittning utan att störa hästen "eller skämma ut sig".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0